Songs down memory lane!
Hej alla läsare:)
Eftersom det är relativt sent och jag ska gå och lägga mig snart, så känner jag inte för att skriva speciellt mycket, men......jag är på ett väldigt glatt musik humör här framför datan. Tror det är för att URF närmar sig, och för att Tanzania närmar sig. Jag sitter och har min Tanzania spellista på repeat just nu hehe. Och jag tänkte faktist nu dela med mig med de låtar som ÄR TANZANIA för mig, dvs låtar som spelades flitigt på klubbar, på gatorna osv under min resa :) Enjoy!
Shakira - Waka waka
Akon ft. Keri Hilson - Oh africa
Dessa 2 låtar spelades jämt inne på våran favorit klubb La liga, och de spelades även flitigt då och då under safarin i min mp3, härig känsla när man åkte runt bland den slående naturen och de fantastiska djuren!
K'naan - Waving flag
Final - Mama Ntilie
Den här videon är bara så så Tanzania, och jag älskar att man förstår en hel del swahili ifrån den :) Den låten påminner mig främst om barnen men också om många pubar man satt om kvällarna och skrattade med alla våra vänner!
Sean Kingston ft. Nicki Minaj - Letting go
Den här låten påminner mig om hur kul vi hade när vi dansade och även om alla bilar som susade förbi med den dunkandes!
P-Square - J Martins - E no easy
Den här dansade man flitigt till på helgerna!
P-Square - No one be like you
Den här får mig att tänka tillbaks på våran lilla Tausi (ett av de minsta barnen på Shining star), har en video när hon sjunger till denna låten när jag spelar upp den på min mobil. Gruppen P square är ifrån Nigeria och är även väldigt populära i Tanzania!
D'Banj - Fall in love
GUUUD vad jag älskar denna låt, den speglar nog allt i Tanzania mest :)
Mafikizolo - Ndihamba Nawe
Kunde tyvärr inte lägga upp orginal videon vilket var väldigt synd eftersom att det är en speciell dans till denna låt, det är en sydafrikansk låt och dans, och alltid när den spelades inne på La liga skulle alla haka på och göra dansen, hur kul som helst!
Jeff Bogolobango - Aladji
Hahaha asså denna låt e så rolig. Det är en kongolesisk låt. Det fick jag reda på av en av dom som jobbade inne på salongen där jag brukade fläta mitt hår, han var kongoles. Låten spelades hursomhelst också jämt överallt, på gatorna, i taxi bilarna, på klubbarna och på bröllop!
P-Unit - Kare
Den här låten påminner mig om våran bror Tonny, han älskade den här gruppen, det är hip hop på swahili!
Rick Ross ft. Drake and Chrisette Michele
påminner mig om musikkanalerna på tv i Tanzania, Rick Ross var väldigt väldigt populär i Tanzania likaså Eminem!
Eminem - I'm not afraid
Som sagt Eminem var mycket poppis!
Morgan Heritage - Don't haffi dread
Denna härliga låt med Morgan Heritage spelades alltid varje kväll inne på våran favorit bar kool bar, vilket typ var en reggae bar. Älskar Morgan Heritage och har sett gruppen 2 gånger Live på URF!
T.O.K. - Footprints (when you cry)
Denna vackra låt som även påminner mig om URF 09 då jag såg gruppen live påminner mig även om Melki och hur vi brukade lyssna på den i hans Wolkswagen buss!
Cocoa Tea's - Barack Obama
Hahahaha den här låten är så himla mysig och rolig. Den spelades också jämt inne på Koolbar. Barack Obama var givetvis väldigt stor i Tanzania.
Bob Marley ft. lauren Hill - Turn your lights down low
En av mina absoluta favorit låtar. Även denna spelades inne på Koolbar!
Nas & Damian Marley ft. Lil Wayne and Joss Stone - My generation
Jag älskar denna låt, och den lyssnade jag på i min ipod varje dag innan jag gick och la mig och ofta när jag gick på mina promenader på den halvtimme långa promenaden ner till stan, medans barn kom springande och vinkade till mig och stanna upp mig och fick lyssna!
Herreguuuuuuuuuuuuuuuuuuud vad minnen kommer upp och herreguuuuuud vad många låtar jag länkade haha. Bara jag som kan orka sådant, så well jag hoppas ni iallafall lyssnar på de låtar ni inte känner till. Alltid kul med ny musik:)
Dags för mig att snart lägga mig, ska på kryssning imorn med familjen, och jag har varit lite sjuk, men de känns bättre nu. Den här kryssningen har varit planerad länge då Erik (min mammas kille) s barn kommer, dvs mina styvsyskon. Så det blir en liten birka cruise med la familia tomorrow:D Can't wait! Take care out there!
BLESS<3
Eftersom det är relativt sent och jag ska gå och lägga mig snart, så känner jag inte för att skriva speciellt mycket, men......jag är på ett väldigt glatt musik humör här framför datan. Tror det är för att URF närmar sig, och för att Tanzania närmar sig. Jag sitter och har min Tanzania spellista på repeat just nu hehe. Och jag tänkte faktist nu dela med mig med de låtar som ÄR TANZANIA för mig, dvs låtar som spelades flitigt på klubbar, på gatorna osv under min resa :) Enjoy!
Shakira - Waka waka
Akon ft. Keri Hilson - Oh africa
Dessa 2 låtar spelades jämt inne på våran favorit klubb La liga, och de spelades även flitigt då och då under safarin i min mp3, härig känsla när man åkte runt bland den slående naturen och de fantastiska djuren!
K'naan - Waving flag
Final - Mama Ntilie
Den här videon är bara så så Tanzania, och jag älskar att man förstår en hel del swahili ifrån den :) Den låten påminner mig främst om barnen men också om många pubar man satt om kvällarna och skrattade med alla våra vänner!
Sean Kingston ft. Nicki Minaj - Letting go
Den här låten påminner mig om hur kul vi hade när vi dansade och även om alla bilar som susade förbi med den dunkandes!
P-Square - J Martins - E no easy
Den här dansade man flitigt till på helgerna!
P-Square - No one be like you
Den här får mig att tänka tillbaks på våran lilla Tausi (ett av de minsta barnen på Shining star), har en video när hon sjunger till denna låten när jag spelar upp den på min mobil. Gruppen P square är ifrån Nigeria och är även väldigt populära i Tanzania!
D'Banj - Fall in love
GUUUD vad jag älskar denna låt, den speglar nog allt i Tanzania mest :)
Mafikizolo - Ndihamba Nawe
Kunde tyvärr inte lägga upp orginal videon vilket var väldigt synd eftersom att det är en speciell dans till denna låt, det är en sydafrikansk låt och dans, och alltid när den spelades inne på La liga skulle alla haka på och göra dansen, hur kul som helst!
Jeff Bogolobango - Aladji
Hahaha asså denna låt e så rolig. Det är en kongolesisk låt. Det fick jag reda på av en av dom som jobbade inne på salongen där jag brukade fläta mitt hår, han var kongoles. Låten spelades hursomhelst också jämt överallt, på gatorna, i taxi bilarna, på klubbarna och på bröllop!
P-Unit - Kare
Den här låten påminner mig om våran bror Tonny, han älskade den här gruppen, det är hip hop på swahili!
Rick Ross ft. Drake and Chrisette Michele
påminner mig om musikkanalerna på tv i Tanzania, Rick Ross var väldigt väldigt populär i Tanzania likaså Eminem!
Eminem - I'm not afraid
Som sagt Eminem var mycket poppis!
Morgan Heritage - Don't haffi dread
Denna härliga låt med Morgan Heritage spelades alltid varje kväll inne på våran favorit bar kool bar, vilket typ var en reggae bar. Älskar Morgan Heritage och har sett gruppen 2 gånger Live på URF!
T.O.K. - Footprints (when you cry)
Denna vackra låt som även påminner mig om URF 09 då jag såg gruppen live påminner mig även om Melki och hur vi brukade lyssna på den i hans Wolkswagen buss!
Cocoa Tea's - Barack Obama
Hahahaha den här låten är så himla mysig och rolig. Den spelades också jämt inne på Koolbar. Barack Obama var givetvis väldigt stor i Tanzania.
Bob Marley ft. lauren Hill - Turn your lights down low
En av mina absoluta favorit låtar. Även denna spelades inne på Koolbar!
Nas & Damian Marley ft. Lil Wayne and Joss Stone - My generation
Jag älskar denna låt, och den lyssnade jag på i min ipod varje dag innan jag gick och la mig och ofta när jag gick på mina promenader på den halvtimme långa promenaden ner till stan, medans barn kom springande och vinkade till mig och stanna upp mig och fick lyssna!
Herreguuuuuuuuuuuuuuuuuuud vad minnen kommer upp och herreguuuuuud vad många låtar jag länkade haha. Bara jag som kan orka sådant, så well jag hoppas ni iallafall lyssnar på de låtar ni inte känner till. Alltid kul med ny musik:)
Dags för mig att snart lägga mig, ska på kryssning imorn med familjen, och jag har varit lite sjuk, men de känns bättre nu. Den här kryssningen har varit planerad länge då Erik (min mammas kille) s barn kommer, dvs mina styvsyskon. Så det blir en liten birka cruise med la familia tomorrow:D Can't wait! Take care out there!
BLESS<3
Stress!
Hej hej på er :)
Tänkte bara skriva ner att jag känner mig sjukt sjukt stressad. Det är så mycket som jag måste fixa innan och inför resan. Och då menar jag inte bara resan ner till Tanzania utan resan ner till....Växjö;) haha.
Saker jag måste införskaffa :
1. Skolsaker-typ block, pärm osv
2. Recept på malaria tabletter som täcker hela min resa + dukoral drycken emot Kolera
3. Myggmedel, magtabletter, insekts salvor, solskydd, vätske ersättning, mini apotek med andra ord ;)
4. Små saker som dusch grejer, och våtservetter, handsprit, klädnypor, tvättlina, ficklampa aa listan kan göras väldigt väldigt lång. Min packlista ifrån S:T Sigfrid är inte kort, sen vet jag ju själv mycket saker som är väldigt bra att ta med sig.
Sen så är det ju så att efetrsom jag först flyttar ner till Växjö så måste jag ju tänka vad jag kommer att ha på mig och använda där? Sen så måste jag också tänka vad ajg sen komemr att ha på mig och använda i Tanzania. plus alla saker som också ska med. Jag tänker försöka packa så lite som möjligt, men samtidigt vill jag ju ta med mig massa julklappar och presenter till folk jag känner där, och ta med mig massa gamla leksaker, spel osv som jag kan ge till mer behövande. Ja det komemr bli många väskor hursomhelst!!!
Sen så ska jag ju på UPPSALAREGGAEFESTIVAL nästa vecka. Mitt 5:e år i rad nu, det har blivit en riktigt tradition, och det är lätt det bästa som händer i Sverige på hela året. Och det känns helt sjukt att faktist skriva det, men när jag kommer hem ifrån Uppsala den 7:e Augusti så är det liksom bara 1 vecka kvar tills jag flyttar och börjar plugget. Och efter det så är det bara 4 veckor kvar tills jag sitter på planet emot Tanzania. Vi mellanlandar dessutom i Etiopien, vilket känns kul. Tyvärr kommer jag bara befinna mig på en flygplats där och ej få se någonting utav landet.
Inför URF (Uppsalareggaefestival), behöver också mycket införskaffas, så jag ska försöka skaffa saker i liksom samma veva, så jag slipper irra runt på affärer och apotek som en galning mina sista dagar i Eskilstuna.
Men nu är det också så att när jag pratade med de på Folkhögskolan så sa de att sista helgen i Växjö har man möjlighet att åka hem och typ hämta sina sista saker man kanske ej tagit med sig, och säga hejdå till familjen osv. Och det lär jag förmodligen göra. Så man hinner träffa lite släkt och vänner innan man åker.
Jag kommer ´ju åka precis runt samma tid som förra året, vilket innebär att ännu en födelsedag kommer att firas i detta fantastiska land:). Fyllde 20 år i Moshi, och kommer nu att fylla 21 i Lushoto, komiskt komiskt.
Ska ta en bild på min packningslista och lägga upp här i bloggen, men måste ladda min kamera och lite sånt först. Kommer även att ta lite bilder på alla mina apoteksinköp, så att ni som kanske med funderar på att åka får en liten inblick i vad som behövs. Om inte kan ni alltid gå bakåt i månadsarkivet i min blogg och se hur jag förberedde mig inför min förra resa.
Har förresten ringt och meddelat min familj nere i Tanzania att jag kommer och även Melki och Sarah, det är också familj. Ska bli så underbart att få träffa dom alla igen:). Jag undrar om allt kommer att vara sig likt i Moshi där jag ska spendera jul och nyår tillsammans med min familj mina sista 3 veckor? Kommer grannbarnen tex Nancy och Rama ha växt? kommer Sia i kiosken att känna igen mig? många tankar far i huvudet hehe.
Mama Vicky och Tony :)
Mama Vicky och Tonny vid frukostbordet när de precis hade röstat i valet!
Tonny och Allan!
Melki och Sarah!
Armstrong och Fiona:)!!!
Manka och Underbara Nancy :)
Grannbarnen (Vila i frid lilla Mohammedi <3)
Sia ifrån kiosken och en rödgråten jag efter barnens skolavslutning och efter lilla Mohammedis tragiska bortgång!
Och självklart alla underbara Shining star barn:) Gud vad lycklig jag skulle bli om jag bara fick träffa någon av dom igen:)!
BLESS<3
Tänkte bara skriva ner att jag känner mig sjukt sjukt stressad. Det är så mycket som jag måste fixa innan och inför resan. Och då menar jag inte bara resan ner till Tanzania utan resan ner till....Växjö;) haha.
Saker jag måste införskaffa :
1. Skolsaker-typ block, pärm osv
2. Recept på malaria tabletter som täcker hela min resa + dukoral drycken emot Kolera
3. Myggmedel, magtabletter, insekts salvor, solskydd, vätske ersättning, mini apotek med andra ord ;)
4. Små saker som dusch grejer, och våtservetter, handsprit, klädnypor, tvättlina, ficklampa aa listan kan göras väldigt väldigt lång. Min packlista ifrån S:T Sigfrid är inte kort, sen vet jag ju själv mycket saker som är väldigt bra att ta med sig.
Sen så är det ju så att efetrsom jag först flyttar ner till Växjö så måste jag ju tänka vad jag kommer att ha på mig och använda där? Sen så måste jag också tänka vad ajg sen komemr att ha på mig och använda i Tanzania. plus alla saker som också ska med. Jag tänker försöka packa så lite som möjligt, men samtidigt vill jag ju ta med mig massa julklappar och presenter till folk jag känner där, och ta med mig massa gamla leksaker, spel osv som jag kan ge till mer behövande. Ja det komemr bli många väskor hursomhelst!!!
Sen så ska jag ju på UPPSALAREGGAEFESTIVAL nästa vecka. Mitt 5:e år i rad nu, det har blivit en riktigt tradition, och det är lätt det bästa som händer i Sverige på hela året. Och det känns helt sjukt att faktist skriva det, men när jag kommer hem ifrån Uppsala den 7:e Augusti så är det liksom bara 1 vecka kvar tills jag flyttar och börjar plugget. Och efter det så är det bara 4 veckor kvar tills jag sitter på planet emot Tanzania. Vi mellanlandar dessutom i Etiopien, vilket känns kul. Tyvärr kommer jag bara befinna mig på en flygplats där och ej få se någonting utav landet.
Inför URF (Uppsalareggaefestival), behöver också mycket införskaffas, så jag ska försöka skaffa saker i liksom samma veva, så jag slipper irra runt på affärer och apotek som en galning mina sista dagar i Eskilstuna.
Men nu är det också så att när jag pratade med de på Folkhögskolan så sa de att sista helgen i Växjö har man möjlighet att åka hem och typ hämta sina sista saker man kanske ej tagit med sig, och säga hejdå till familjen osv. Och det lär jag förmodligen göra. Så man hinner träffa lite släkt och vänner innan man åker.
Jag kommer ´ju åka precis runt samma tid som förra året, vilket innebär att ännu en födelsedag kommer att firas i detta fantastiska land:). Fyllde 20 år i Moshi, och kommer nu att fylla 21 i Lushoto, komiskt komiskt.
Ska ta en bild på min packningslista och lägga upp här i bloggen, men måste ladda min kamera och lite sånt först. Kommer även att ta lite bilder på alla mina apoteksinköp, så att ni som kanske med funderar på att åka får en liten inblick i vad som behövs. Om inte kan ni alltid gå bakåt i månadsarkivet i min blogg och se hur jag förberedde mig inför min förra resa.
Har förresten ringt och meddelat min familj nere i Tanzania att jag kommer och även Melki och Sarah, det är också familj. Ska bli så underbart att få träffa dom alla igen:). Jag undrar om allt kommer att vara sig likt i Moshi där jag ska spendera jul och nyår tillsammans med min familj mina sista 3 veckor? Kommer grannbarnen tex Nancy och Rama ha växt? kommer Sia i kiosken att känna igen mig? många tankar far i huvudet hehe.
Mama Vicky och Tony :)
Mama Vicky och Tonny vid frukostbordet när de precis hade röstat i valet!
Tonny och Allan!
Melki och Sarah!
Armstrong och Fiona:)!!!
Manka och Underbara Nancy :)
Grannbarnen (Vila i frid lilla Mohammedi <3)
Sia ifrån kiosken och en rödgråten jag efter barnens skolavslutning och efter lilla Mohammedis tragiska bortgång!
Och självklart alla underbara Shining star barn:) Gud vad lycklig jag skulle bli om jag bara fick träffa någon av dom igen:)!
BLESS<3
ORÄTTVISA!
Hej alla läsare :)
Ville bara börja med en sak.......ordet jag idag har som rubrik, ORÄTTVISA!
Det är sjukt vad vi människor är orättvisa. Det är sjukt vad världen är orättvis, det är sjukt att så många av oss ibland tänker orättvist och att man ibland önskar folk orättvisa!
Varje dag sker orättvisor i världen, varje dag, varje timma varje minut varje sekund.
Krig, svält, fattigdom, mobbning, våldshandlingar mot oskyldiga människor ja listan kan ju göras väldigt lång.
Nu kanske vissa av er undrar hmm.ska inte bara hennes blogg hanlda om hennes engagemang för Tanzania och hennes resor till Afrika? jo de e ju de min blogg i de stora hela liksom handlar om, men när jag var i Tanzania fick jag verkligen bevittna orättvisa, på nära nära håll. Men orättvisa är även något man bevittnar här hemma i lilla Eskilstuna där jag bor. Visst jag tänkte på det mer i Tanzania, för att för mig är det inte vanligt att behöva se så mycket orättvisor varje dag. Men vem kan egentligen definera vad som är mest orättvist? svår fråga. Ibland så säger man ju att allas egna problem är störst för just dom, något jag med väll i sig tycker. Man står sig själv närmast trots allt. Men........ändå så kan man ju inte låta bli som människa att kategorisera rätt ofta.
Ett bra exempel är det fruktansvärda hemska orättvisa handling som nu har skett i Norge! Människors liv går till spillo för vad????? just precis. För ORÄTTVISAN! Mina tankar går till alla som förlorade sina barn,föräldrar, syskon, partners, nära och kära. Jag kan inte föreställa mig vad ni ens går igenom. Men vart alla de som fick sitt liv ifråntaget än befinner sig nu, så är jag säker att de blir behandlade rättvist.
Ibland är man som människa orättvis avsiktligt. Ingen kan ljuga och säga att de aldrig i hela sitt liv varit orättvis. Frågan är, mår vi bra av att vara orättvisa? Jag förstår inte. Jag tänker på hur många gånger jag med har behandlat folk jag älskar orättvist, och jag ställer mig frågan varför? tror tyvärr ej jag har ett svar? Men en sak är säker, så länge vi människor behandlar varann orättvist så behandlar vi oss själva mer orättvist. Vet knappt själv nästan vad jag skriver om, men jag vet att jag iallafall hatar orättvisa. Och ändå så är jag väldigt ofta oerhört orättvis mot mig själv.
Något jag tänker på varje dag tex är min lillasyster Bethany. Hon är 18 år och autistisk och utvecklingsstörd. Varför hon? och inte jag? Missförstå mig inte nu. Jag ser inte henne som någon sämre än jag själv. Eller att det är yber yber hemskt att hon är som hon är. Men det fanns en tid då jag gjorde det. Men jag menar Bethany är Bethany och Caitlin är Caitlin.
Men ibland så kommer ändå dom där tankarna, tänk om hon skulle va som mig. Tänk om vi kunde ha en vanlig konversation, tänk om vi kunde sitta ner och som andra syskon verkligen göra saker tillsammans. Resa, gå ut och dansa , ja helt vanliga saker. Nu går ju tyvärr ej det, och ibland känns det väldigt orättvist. Det känns orättvist att hon inte kommer kunna gifta sig eller skaffa barn, och det känns orättvist att jag aldrig helt kommer kunna förstå henne. När jag var liten tyckte jag att det ibland var orättvist att Bettan som min syster kallas ej förstod allting. Låter nog rätt komiskt när jag tänker på de haha. Men när jag tittar tillbaka på händelser som barn och tonåring, gånger då jag verkligen kände mig sårad eller hade en klump i magen av oro för någonting, så kunde jag tänka, att jag önskar att jag precis som Bethany ingenting av detta kunde förstå. Frågan är åter......var det orättvisst av mig?
Gud ibland tänker jag så mycket så jag inte ens vet om tankarna får plats haha, var bara tvungen att få ur mig det jag nyss skrev, vet inte om de finns några som läser? men om ni finns, lämna gärna en åsikt över vad ni känner när ni hör ordet orättvisa?
Just a thought!
Isn't love enough?
One of the most beautiful songs in the world!
Michael jackson R.I.P. , you were, you are and you will always be the best!
BLESS<3
Ville bara börja med en sak.......ordet jag idag har som rubrik, ORÄTTVISA!
Det är sjukt vad vi människor är orättvisa. Det är sjukt vad världen är orättvis, det är sjukt att så många av oss ibland tänker orättvist och att man ibland önskar folk orättvisa!
Varje dag sker orättvisor i världen, varje dag, varje timma varje minut varje sekund.
Krig, svält, fattigdom, mobbning, våldshandlingar mot oskyldiga människor ja listan kan ju göras väldigt lång.
Nu kanske vissa av er undrar hmm.ska inte bara hennes blogg hanlda om hennes engagemang för Tanzania och hennes resor till Afrika? jo de e ju de min blogg i de stora hela liksom handlar om, men när jag var i Tanzania fick jag verkligen bevittna orättvisa, på nära nära håll. Men orättvisa är även något man bevittnar här hemma i lilla Eskilstuna där jag bor. Visst jag tänkte på det mer i Tanzania, för att för mig är det inte vanligt att behöva se så mycket orättvisor varje dag. Men vem kan egentligen definera vad som är mest orättvist? svår fråga. Ibland så säger man ju att allas egna problem är störst för just dom, något jag med väll i sig tycker. Man står sig själv närmast trots allt. Men........ändå så kan man ju inte låta bli som människa att kategorisera rätt ofta.
Ett bra exempel är det fruktansvärda hemska orättvisa handling som nu har skett i Norge! Människors liv går till spillo för vad????? just precis. För ORÄTTVISAN! Mina tankar går till alla som förlorade sina barn,föräldrar, syskon, partners, nära och kära. Jag kan inte föreställa mig vad ni ens går igenom. Men vart alla de som fick sitt liv ifråntaget än befinner sig nu, så är jag säker att de blir behandlade rättvist.
Ibland är man som människa orättvis avsiktligt. Ingen kan ljuga och säga att de aldrig i hela sitt liv varit orättvis. Frågan är, mår vi bra av att vara orättvisa? Jag förstår inte. Jag tänker på hur många gånger jag med har behandlat folk jag älskar orättvist, och jag ställer mig frågan varför? tror tyvärr ej jag har ett svar? Men en sak är säker, så länge vi människor behandlar varann orättvist så behandlar vi oss själva mer orättvist. Vet knappt själv nästan vad jag skriver om, men jag vet att jag iallafall hatar orättvisa. Och ändå så är jag väldigt ofta oerhört orättvis mot mig själv.
Något jag tänker på varje dag tex är min lillasyster Bethany. Hon är 18 år och autistisk och utvecklingsstörd. Varför hon? och inte jag? Missförstå mig inte nu. Jag ser inte henne som någon sämre än jag själv. Eller att det är yber yber hemskt att hon är som hon är. Men det fanns en tid då jag gjorde det. Men jag menar Bethany är Bethany och Caitlin är Caitlin.
Men ibland så kommer ändå dom där tankarna, tänk om hon skulle va som mig. Tänk om vi kunde ha en vanlig konversation, tänk om vi kunde sitta ner och som andra syskon verkligen göra saker tillsammans. Resa, gå ut och dansa , ja helt vanliga saker. Nu går ju tyvärr ej det, och ibland känns det väldigt orättvist. Det känns orättvist att hon inte kommer kunna gifta sig eller skaffa barn, och det känns orättvist att jag aldrig helt kommer kunna förstå henne. När jag var liten tyckte jag att det ibland var orättvist att Bettan som min syster kallas ej förstod allting. Låter nog rätt komiskt när jag tänker på de haha. Men när jag tittar tillbaka på händelser som barn och tonåring, gånger då jag verkligen kände mig sårad eller hade en klump i magen av oro för någonting, så kunde jag tänka, att jag önskar att jag precis som Bethany ingenting av detta kunde förstå. Frågan är åter......var det orättvisst av mig?
Gud ibland tänker jag så mycket så jag inte ens vet om tankarna får plats haha, var bara tvungen att få ur mig det jag nyss skrev, vet inte om de finns några som läser? men om ni finns, lämna gärna en åsikt över vad ni känner när ni hör ordet orättvisa?
Just a thought!
Isn't love enough?
One of the most beautiful songs in the world!
Michael jackson R.I.P. , you were, you are and you will always be the best!
BLESS<3
Lite bilder jag hittat på Lushoto!
Hello again :)
Ni som läste bloggen innan mitt förra stora äventyr som ägde rum i Moshi (Tanzania) vet att jag la upp en massa bl a google bilder, kart bilder, lite fakta om staden osv. Tänkte göra samma sak denna gång fast om Lushoto. Lushoto ligger ju uppe i Usambara bergen och är uppdelat i flera områden, området där jag kommer bo heter Magamba district. När jag bodde i Moshi så bodde jag i ett område som hette Soweto.
Min ena volontär kompis Victoria som ni trogna läsare känner till ifrån min förra resa, semestrade ju runt lite med en grupp människor sina sista veckor i Tanzania. Hon besökte då bl a Lushoto. Jag pratade lite med henne igår på facebook och frågade om hon hade några bilder därifrån, och några hade hon, som jag nu snor hehe, hoppas de är okej Vickan om du läser? ;)
Här är Vickans bilder ifrån Lushoto!
Beautiful!
SOON!
!!!
Children of Lushoto!
Vackert va? Och här kommer lite bilder jag hittat på google (everyones best friend)
Marknad i Lushoto (får mig att tänka på markanden som vi hade hemma i Soweto, och den de hade inne i stan i Moshi)
Här ser ni både vart Moshi ligger (där jag var sist) och vart Lushoto ligger, (dit jag ska nu)!
Här får ni en länk med lite fakta om Lushoto, för er som är intresserade http://en.wikipedia.org/wiki/Lushoto
Nu tänkte jag lägga mig och vänta in den spännande kriminal-serien The killing med heta Joel Kinnaman som går på kanal 4 klockan 22.30, en varm dusch ska hinnas med också ;) Ciao
Yes lyckades klura ut hur man gjorde nu igen med videos i bloggen ;) Njut av lite Toto-Africa, underbar låt som får mig i stämning :D
BLESS<3
Tankarna fortsätter surra fritt!
Hejsan hejsan:)
Jag har precis kommit hem ifrån en vän (my dear friend Nettsson Anriette aka Netteh haha), hon bor också här i nyfors men dock i nedre. Jag bor i de område som kallas övre. Nu gillar ju jag inte Eskilstuna (min stad) så mycket, men Nyfors området där jag bor är ändå helt okej. De är chill, nära stan, ja vad mer kan man begära när man lever ett stressigt liv i ett stressigt Sverige.
Det är intressant det där med hur man lever.......hmmmm?
Vet inte hur mycket jag tänker på det dagligen, och hur mycket mer jag har tänkt på det sen jag kom hem ifrån Tanzania. Tyvärr vet jag att pengar betyder mycket världen över, of course, vi alla i detta universum styrs av pengar, vare sig vi vill eller inte. Vissa mer än andra vissa mycket mindre än andra. Men i slutändan så är ofta pengar svaret på vilken fråga man än ställer sig. Skillnaden är dock vad våra pengar går till??? Såhär brukar jag tänka: I Tanzania (för min del) så spenderades mina mesta pengar på nöjen. Turist nöjen jag hade råd med dvs safari, utflykter, besök på museum, byar osv. Eller på presenter till alla därhemma eller presenter till alla som blev min familj där. En annan del av mina pengar gick till nöjen så som att gå ut på helgerna, dansa osv. Och andra pengar gick till Transport och måltider man åt ute. Vissa pengar gick visserligen också tyvärr till en del onödiga ting. med onödiga ting menar jag presenter till sig själv. Visst man ska unna sig något själv ibland, men borde jag inte ha nöjt mig med min underbara tillvaro och all kärlek och allt roligt jag gav bort och fick uppleva? nej.....i slutändan hamnade man ändå där, där där de flesta av oss som lever ett helt annat liv här på andra sidan jordklotet hamnar, köpa eller inte köpa??? väntetid, funderare, köp.
Sen så kunde man vandra ner för gatan där man såg barn hjälpa sin mamma bära tunga frukter eller vatten på huvudet för att kanske gå till markanden för och sälja, för att de sedan ska kunna spendera DOM PENGARNA på mat, så de klarar sig för veckan/dagen. Och där går man med sin cola burk och nyinköpta souvienir och bara känner sig........förlåt men dum.
Missförstå mig inte med detta jag skriver, men det var bara en tanke som slog mig just precis nu, att vi har det verkligen så jävla bra, herregud. Och det är helt sjukt vad man anpassar sig egentligen också, vilket är underbart. I Tanzania hade man samma kläder dag ut och dag in som man tvättade för hand ute i kallt vatten i en bunke i trädgården. Hemma är man ofta för lat för att ens boka en tvättstugetid. Hemma utanför Ica kommer man inte ens på tanken att ge bort de man precis har köpt till någon mer välbehövande utanför. Visst har jag hjälpt hemlösa, eller något gråtande barn nån gång i mitt liv hemma med, men inget är liksom på samma sätt. Dock känner jag att jag ahr blivit en bättre människa sen jag kom hem:)
Samma sak när man åker buss här hemma. De händer ju inte ofta att man sätter sig brevid någon om de finns en tom ledig tvåsits brevid. Helt sjukt egentligen. I Tanzania sätter man sig hellre brecid någon och börjar prata.
Hursomhelst så vill jag inte skriva ett MIIIIIILS långt inlägg om detta, för detta ahr jag upprepat i min blogg många gånger. Men helt enkelt så kändes det som att när jag precis kom hem fortsatte jag liksom att leva lite "afrikanskt" tills jag till sist insåg att de liksom inte skulle funka, eftersom jag är i Sverige, med dom jag känner här som lever så som vi alltid har levt. Det tog några månader och sen sakta men säkert faller man lätt tyvärr tillbaka lite i samma mönster. Mitt mål denna gång när jag kommer hem, är att försöka bibehålla livsstilen jag bär med mig lite mer :) Kom ihåg det nu alla ni som läser detta, ni är mina vittnen haha ;)
Jag på stranden i Zanzibar där jag spenderade 9 dagars semester förra året (December)!!!
Zanzibar (utanför min bungalow i gryningen)
Saknar flätorna och saknar brännan :( men får hoppas att man blir lite brun på nytt nu, även om Lushoto är betydligt kallare ön vad Moshi, och båda ställena är ju mycket mycket kallare än Zanzibar of course haha. Tror ej jag tyvärr hinner besöka paradis ön denna gång!
BLESS<3
Jag har precis kommit hem ifrån en vän (my dear friend Nettsson Anriette aka Netteh haha), hon bor också här i nyfors men dock i nedre. Jag bor i de område som kallas övre. Nu gillar ju jag inte Eskilstuna (min stad) så mycket, men Nyfors området där jag bor är ändå helt okej. De är chill, nära stan, ja vad mer kan man begära när man lever ett stressigt liv i ett stressigt Sverige.
Det är intressant det där med hur man lever.......hmmmm?
Vet inte hur mycket jag tänker på det dagligen, och hur mycket mer jag har tänkt på det sen jag kom hem ifrån Tanzania. Tyvärr vet jag att pengar betyder mycket världen över, of course, vi alla i detta universum styrs av pengar, vare sig vi vill eller inte. Vissa mer än andra vissa mycket mindre än andra. Men i slutändan så är ofta pengar svaret på vilken fråga man än ställer sig. Skillnaden är dock vad våra pengar går till??? Såhär brukar jag tänka: I Tanzania (för min del) så spenderades mina mesta pengar på nöjen. Turist nöjen jag hade råd med dvs safari, utflykter, besök på museum, byar osv. Eller på presenter till alla därhemma eller presenter till alla som blev min familj där. En annan del av mina pengar gick till nöjen så som att gå ut på helgerna, dansa osv. Och andra pengar gick till Transport och måltider man åt ute. Vissa pengar gick visserligen också tyvärr till en del onödiga ting. med onödiga ting menar jag presenter till sig själv. Visst man ska unna sig något själv ibland, men borde jag inte ha nöjt mig med min underbara tillvaro och all kärlek och allt roligt jag gav bort och fick uppleva? nej.....i slutändan hamnade man ändå där, där där de flesta av oss som lever ett helt annat liv här på andra sidan jordklotet hamnar, köpa eller inte köpa??? väntetid, funderare, köp.
Sen så kunde man vandra ner för gatan där man såg barn hjälpa sin mamma bära tunga frukter eller vatten på huvudet för att kanske gå till markanden för och sälja, för att de sedan ska kunna spendera DOM PENGARNA på mat, så de klarar sig för veckan/dagen. Och där går man med sin cola burk och nyinköpta souvienir och bara känner sig........förlåt men dum.
Missförstå mig inte med detta jag skriver, men det var bara en tanke som slog mig just precis nu, att vi har det verkligen så jävla bra, herregud. Och det är helt sjukt vad man anpassar sig egentligen också, vilket är underbart. I Tanzania hade man samma kläder dag ut och dag in som man tvättade för hand ute i kallt vatten i en bunke i trädgården. Hemma är man ofta för lat för att ens boka en tvättstugetid. Hemma utanför Ica kommer man inte ens på tanken att ge bort de man precis har köpt till någon mer välbehövande utanför. Visst har jag hjälpt hemlösa, eller något gråtande barn nån gång i mitt liv hemma med, men inget är liksom på samma sätt. Dock känner jag att jag ahr blivit en bättre människa sen jag kom hem:)
Samma sak när man åker buss här hemma. De händer ju inte ofta att man sätter sig brevid någon om de finns en tom ledig tvåsits brevid. Helt sjukt egentligen. I Tanzania sätter man sig hellre brecid någon och börjar prata.
Hursomhelst så vill jag inte skriva ett MIIIIIILS långt inlägg om detta, för detta ahr jag upprepat i min blogg många gånger. Men helt enkelt så kändes det som att när jag precis kom hem fortsatte jag liksom att leva lite "afrikanskt" tills jag till sist insåg att de liksom inte skulle funka, eftersom jag är i Sverige, med dom jag känner här som lever så som vi alltid har levt. Det tog några månader och sen sakta men säkert faller man lätt tyvärr tillbaka lite i samma mönster. Mitt mål denna gång när jag kommer hem, är att försöka bibehålla livsstilen jag bär med mig lite mer :) Kom ihåg det nu alla ni som läser detta, ni är mina vittnen haha ;)
Jag på stranden i Zanzibar där jag spenderade 9 dagars semester förra året (December)!!!
Zanzibar (utanför min bungalow i gryningen)
Saknar flätorna och saknar brännan :( men får hoppas att man blir lite brun på nytt nu, även om Lushoto är betydligt kallare ön vad Moshi, och båda ställena är ju mycket mycket kallare än Zanzibar of course haha. Tror ej jag tyvärr hinner besöka paradis ön denna gång!
BLESS<3
Speechless!
Hej alla kära därute! (hoppas ni finns?)
Oj........., jag vet inte riktigt vart jag ska börja om jag ska vara helt ärlig. Känns som mitt huvud är fyllt av en massa tankar, och snart kommer sprängas typ, men samtidigt känns det liksom helt tomt, som ett blankt papper, som bara ligger och väntar på att någon ska kladda ner det med en bläckpenna.
Sist jag skrev här, så var detockså mycket känslor och mycket tankar, och ja det är det väll egentligen alltid när det gäller mig. Jag är en väldigt tankspridd person. Men det har blivit värresen jag kom hem den 18:e December förra året haha. Det var den dagen jag återvände hem efter mitt största äventyr någonsin, mitt äventyr som volontär I Afrika, Tanzania, Moshi. Ett äventyr fullt utav glädje, svett, tårar, vänskap, mod och skratt, men även vissa tuffa stunder givetvis. Det går inte att få ner allt jag kände under denna resa med ord, men jag kan säkerligen lova att allt som hände och alla människor jag fick äran att lära känna, bär jag med mig i mitt hjärta för evigt.
Men nu som sagt måste jag försöka samla mig.......hehe hur var det med de ja;). Jo, det är så att ni undrar säkert varför jag sitter här och skriver igen? detta är ju liksom inte en blogg som alla andra, utan här skriver jag verkligen bara om det gäller just.....Afrika.
Och det är precis det de gäller, och jag ljuger inte när jag säger att såhär lycklig har jag inte varit sen......ja lite mer än ett halvår tillbaka;).
Det har blivit dags igen.....jag ska resa tillbaka. Till mitt älskade Tanzania!!!
Kan inte fatta att det riktigt är sant när jag skriver det, kommer nog ta ett tag och fatta, eller rättare sagt kommer inte fatta det förrän det är dags för avresa. Allting har gått så otroligt fort, och såhär impulsiv och galen trodde jag faktist inte att ens jag kunde vara. Men tydligen, kände jag mig själv inte tillräckligt;) But hey man lever bara en gång ellerhur? And if you have a dream, don't let it go, fight for it and make it happen!
Dock ser det inte riktigt likadant ut som sist, man måste ju prova på mycket här i livet hehe. Sist jag reste så reste jag med en svensk volontärorganisation www.volontarresor.se , jag arbetade i Tanzania (staden Moshi) som volontär på en Nursery school som hette Shining Star. Jag arbetade med barn i åldrarna 1,5-6,5 år. Jag bodde i en afrikansk värdfamilj som jag ser som min egen.
Denna gång är det som sagt annorlunda. Jag kommer att plugga. Det är lite svårt att förklara allt om jag inte får förklara det in i den minsta detalj på mitt speciella vis haha;).
Det var så att när jag kom hem började jag direkt fundera över hur jag skulle ta mig tillbaka, hur jag skulle få uppleva all glädje igen, hur jag skulle få hjälpa dessa människor igen. Jag började googla runt, men inget hände riktigt. Jag ahr under tiden sedan jag kommit hem arbetat, på en skola här i Sverige där jag även har fått arbeta med underbara barn, och jag ahr även nu under sommaren haft ett annat arbte. Min tanke i det stora hela har väll egentligen inte varit något speciellt förutom att leva i nuet och spara ihop pengar till en ny resa. Men i bakhuvudet har hela tiden den där stora saknaden funnits där och liksom vägrat släppa. Många i min familj och vänner sa till mig, men att du inte kollar runt lite på plugg och sånt? du som så gärna vill arbeta med bistånd. Så därför blev de att jag bytte bana lite, och började kolla efter olika kurser och folkhögskoler med Afrika inriktning. jag hittade många, men fick liksom ändå aldrig helt och hållet arslet ur vagnen. plugg har ju trots allt alltid tidigare varit väldigt svårt för mig, och inte riktigt my type of thing. Men med en bestämd lärare till morsa, så har man fått höra att just folkhögskolor är annorlunda osv.
En vän som stöttat mig mycket är också min volontär kompis Malin Hultbrant, som jag arbetade tillsammans med I moshi, hon har pushat mig väldigt mycket och fått mig att inse att jag kan med om jag vill.
Och av en ren slump, så hittade jag då alltså en folkhögskola i just HENNES hemstad.......VÄXJÖ! Haha roligt hur livet kan forma sig. Folkhögskolan jag pratar om heter S:t Sigfrids Folkhögskola, och ligger i Kronoberg strax utanför Växjö som sagt. Skolan har en Allmänn kurs som heter Tanzania, och det är alltså den kursen jag ska gå.
Helt sjukt att i just växjö där min volontärpolare som pushat mig bor finns det en kurs som är helt gjord för mig, och som innefattar studier och en resa till det land jag älskar, tror det är detta som kallas ÖDET?
Jag ringde skolan för ca: tror kanske 1 ½ vecka sen. jag frågade dom ifall de skulle ha kursen i vår? (antog att hösten liksom inte var aktuell då det redan är försent att söka in). Men ack så fel jag hade. Jag talade med en av de ansvariga för kursen, berättade lite om mig själv och mitt liv, och att jag faktist redan trots min unga ålder tidigare jobbat i Tanzania. Jag sa att jag jättegärna var intresserad över att plugga där till våren, men att jag ej hade ett gymnasi-slutbetyg, men som tur var var det alldeles okej. Men sen kom först de negativa svaret. Tanzania kursen hade de bara under höst-terminerna, alltså trodde jag att jag skulle få vänta ett helt år. Jag var beredd att tacka för mig då han frågade ifall jag var en impulsiv tjej och inte hade något annat bättre för mig? jag undrade förstås vad han menade, och fick då svaret att de hade haft 2 avhoppare och att om jag ville och var sugen, så var en plats min, redan NU TILL HÖST/AUGUSTI:O! Jag blev alldeles svettig och kände hur hjärtat började bulta, antar att det var för de insåg hur nära jag avr målet ännu en gång? Jag svarade att jag behövde lite betänketid med tanke på mina jobb och min lägenhet. Han svarade att de var okej men att han behövde svar snarast. Jag var som en zombie i flera dagar och visste inte vad jag skulle ta mig till? Jag ställde frågan om och om igen fast det egentligen hela tiden var en självklarhet.....SKA JAG??? Jag fick nästan samma gensvar av alla, och det var ju att jag självklart inte skulle tveka, utan åka, man vet aldrig när livet tar slut, och jag är ung, men de fanns ändå små tvivel inom mig. Men sen kom den dag då jag med mycket push ifrån mina vänner och bl a pappa som jag satte ner näven och tänkte nee, faan, jag åker, jag drar, jag kör bara, ja gör det JAG VILL! Och så blev det. Allt gick väldigt fort, under denna vecka har jag meddelat båda mina jobb om situationen och jag har fyllt i ansökan, antagnings brev, csn papper, ja you name it haha. Har fixat så att en person hyr min lägenhet, ja allt är i princip klart. Pengar till flygbiljett är inge problem då jag sparat sen jag kommit hem. Likaså alla vaccin som kostar, de är redan alla tagna sen min förra resa och håller i 30 år framåt.
Kursen ser ut så att jag kommer att börja plugga på S:t Sgfrids folkhögskola i Växjö den 15:e Augusti, om ca lite mindre än en månad. Jag kommer att bo på deras internat och plugga dessa ämnen:
1. Swahili
2. Methods for Project Writing
3. Empowerment
4. Enviroment
5. African History
6. Developing Aid
Om ni vill veta mer så kan ni gå in på direktlänken till kursen här http://www.sigfrid.se/1/1.0.1.0/107/1/
Efter att jag pluggat en månad i växjö så reser våran grupp på 12 studenter ner till Tanzania. Vi ska inte till Moshi där jag var sist, utan vi ska till staden Lushoto som är belägen uppe i Usambara Mountains. Det är ca 4 timmars avstånd emellan städerna. Lushoto tillhör Tanga region och det kommer att vara annorlunda där ifrån Moshi. Dels kommer det att vara kallare, och jag tror även det kommer att vara lite mer primitivt och liksom "bushight", eftersom det är uppe i bergen.
Vi kommer i Lushoto att plugga 4 månader på Universitetet SEKUCo - Sebastian Kolowa University College. Ni hittar deras hemsida här: http://www.sekuco.org/ .
Där kommer jag att studera:
1. Mer Swahili
2. African History
3. Tanzanian Culture
4. Ecoturism and Enviroment.
Jag kommer även att ha en 6 veckors praktik som även kommer innefatta ett projektarbete. Man kan få chansen att tex arbeta på skola, barnhem, hem för barn med funktionshinder, blinda osv.
Skolan arbetar för att människor med funktionshinder ska ha mer rätt till utbildning och hjälp, och de är tex specialiserade inom handikappet Autism, vilket också är väldigt roligt då min lillasyster har diagnosen autism. Skolan ger blinda och döva chansen till utbildning, så några av eleverna på skolan har även dom funktionshinder. Efter mina 4 månader i Lushoto så har jag chansen till att stanna ytterligare tre veckor i Tanzania innan jag behöver åka hem till Sverige för att avsluta kursen i Januari med två veckors redovisningsarbete + avslutning. Då tänker jag utan tvivel ta bussen till Moshi till min afrikanska familj och mina vänner där och umgås med dom under jul och nyår om det går för sig för dom:). Självklart tänker jag även hälsa på Melki och Sarah och alla underbara barn på Shining Star och se hur allt arbete har fortsattit gå för dom. Och även se hur det har fungerat för Armstrong i hans nya skola tack vare Malin och mig och våra familjer.
Det hela känns så underbart och det ska bli så mäktigt att få sätta min fot i den röda jorden igen, och bara inandas lugnet, HAKUNA MATATA!!! De är precis vad jag behöver efter 7 månader hemma i detta stress och tids beroende land, och denna ja vad ska man kalla det.........fängelsestad! Gud känner hur tårarna är påväg och hur hjärtat pulserar, men aa allt känns så rätt,dock skjuter jag inte under mattan att jag är sjukt stressad.Det är mindre än en månad kvar och jag har mycket att fixa. Dessutom försvinner en vecka då jag ska på Uppsalareggaefestival, blir mitt 5:e år och kan inte kännas bättre:). Sen så måste ju lägenheten städas och rensas lite även om hon som ska hyra den ska hyra den möblerad. Sen har man ju några jobb dagar kvar också. Och en kryssning nästa vecka med familjen, med andra ord full rulle bulle haha. Men jag ska försöka skriva och lägga upp bilder här så mycket jag kan precis som förra gången:). Finns ju dock fortfarande en del bilder som inte kommit upp än hehe. Gud jag har skrivit så mycket så mycket om gud vet vad egentligen, tror jag fått ner de viktigaste men är faktist inte helt säker. Ni som känner mig vet hur jag babblar och babblar och aldrig kommer fram till sak;) haha. Försökte iallafall få tag på alla där nere idag, men utan framgång, så de fcik bli lite mail och sms istället, ska ringa alla imorn igen och se:) Men snart har nog nyheten även nått Moshi, att
Caitlin Joanna Ruston is on her way back!!! Blir ett kärt återseende vill jag lova, och oj vad de ska bli spännande med ännu ett äventyr:) Men även mycket mycket hårt arbete, får jag inte glömma bort, jag som inte haft rumpan vid en skolbänk på väldigt länge.
Oj........., jag vet inte riktigt vart jag ska börja om jag ska vara helt ärlig. Känns som mitt huvud är fyllt av en massa tankar, och snart kommer sprängas typ, men samtidigt känns det liksom helt tomt, som ett blankt papper, som bara ligger och väntar på att någon ska kladda ner det med en bläckpenna.
Sist jag skrev här, så var detockså mycket känslor och mycket tankar, och ja det är det väll egentligen alltid när det gäller mig. Jag är en väldigt tankspridd person. Men det har blivit värresen jag kom hem den 18:e December förra året haha. Det var den dagen jag återvände hem efter mitt största äventyr någonsin, mitt äventyr som volontär I Afrika, Tanzania, Moshi. Ett äventyr fullt utav glädje, svett, tårar, vänskap, mod och skratt, men även vissa tuffa stunder givetvis. Det går inte att få ner allt jag kände under denna resa med ord, men jag kan säkerligen lova att allt som hände och alla människor jag fick äran att lära känna, bär jag med mig i mitt hjärta för evigt.
Men nu som sagt måste jag försöka samla mig.......hehe hur var det med de ja;). Jo, det är så att ni undrar säkert varför jag sitter här och skriver igen? detta är ju liksom inte en blogg som alla andra, utan här skriver jag verkligen bara om det gäller just.....Afrika.
Och det är precis det de gäller, och jag ljuger inte när jag säger att såhär lycklig har jag inte varit sen......ja lite mer än ett halvår tillbaka;).
Det har blivit dags igen.....jag ska resa tillbaka. Till mitt älskade Tanzania!!!
Kan inte fatta att det riktigt är sant när jag skriver det, kommer nog ta ett tag och fatta, eller rättare sagt kommer inte fatta det förrän det är dags för avresa. Allting har gått så otroligt fort, och såhär impulsiv och galen trodde jag faktist inte att ens jag kunde vara. Men tydligen, kände jag mig själv inte tillräckligt;) But hey man lever bara en gång ellerhur? And if you have a dream, don't let it go, fight for it and make it happen!
Dock ser det inte riktigt likadant ut som sist, man måste ju prova på mycket här i livet hehe. Sist jag reste så reste jag med en svensk volontärorganisation www.volontarresor.se , jag arbetade i Tanzania (staden Moshi) som volontär på en Nursery school som hette Shining Star. Jag arbetade med barn i åldrarna 1,5-6,5 år. Jag bodde i en afrikansk värdfamilj som jag ser som min egen.
Denna gång är det som sagt annorlunda. Jag kommer att plugga. Det är lite svårt att förklara allt om jag inte får förklara det in i den minsta detalj på mitt speciella vis haha;).
Det var så att när jag kom hem började jag direkt fundera över hur jag skulle ta mig tillbaka, hur jag skulle få uppleva all glädje igen, hur jag skulle få hjälpa dessa människor igen. Jag började googla runt, men inget hände riktigt. Jag ahr under tiden sedan jag kommit hem arbetat, på en skola här i Sverige där jag även har fått arbeta med underbara barn, och jag ahr även nu under sommaren haft ett annat arbte. Min tanke i det stora hela har väll egentligen inte varit något speciellt förutom att leva i nuet och spara ihop pengar till en ny resa. Men i bakhuvudet har hela tiden den där stora saknaden funnits där och liksom vägrat släppa. Många i min familj och vänner sa till mig, men att du inte kollar runt lite på plugg och sånt? du som så gärna vill arbeta med bistånd. Så därför blev de att jag bytte bana lite, och började kolla efter olika kurser och folkhögskoler med Afrika inriktning. jag hittade många, men fick liksom ändå aldrig helt och hållet arslet ur vagnen. plugg har ju trots allt alltid tidigare varit väldigt svårt för mig, och inte riktigt my type of thing. Men med en bestämd lärare till morsa, så har man fått höra att just folkhögskolor är annorlunda osv.
En vän som stöttat mig mycket är också min volontär kompis Malin Hultbrant, som jag arbetade tillsammans med I moshi, hon har pushat mig väldigt mycket och fått mig att inse att jag kan med om jag vill.
Och av en ren slump, så hittade jag då alltså en folkhögskola i just HENNES hemstad.......VÄXJÖ! Haha roligt hur livet kan forma sig. Folkhögskolan jag pratar om heter S:t Sigfrids Folkhögskola, och ligger i Kronoberg strax utanför Växjö som sagt. Skolan har en Allmänn kurs som heter Tanzania, och det är alltså den kursen jag ska gå.
Helt sjukt att i just växjö där min volontärpolare som pushat mig bor finns det en kurs som är helt gjord för mig, och som innefattar studier och en resa till det land jag älskar, tror det är detta som kallas ÖDET?
Jag ringde skolan för ca: tror kanske 1 ½ vecka sen. jag frågade dom ifall de skulle ha kursen i vår? (antog att hösten liksom inte var aktuell då det redan är försent att söka in). Men ack så fel jag hade. Jag talade med en av de ansvariga för kursen, berättade lite om mig själv och mitt liv, och att jag faktist redan trots min unga ålder tidigare jobbat i Tanzania. Jag sa att jag jättegärna var intresserad över att plugga där till våren, men att jag ej hade ett gymnasi-slutbetyg, men som tur var var det alldeles okej. Men sen kom först de negativa svaret. Tanzania kursen hade de bara under höst-terminerna, alltså trodde jag att jag skulle få vänta ett helt år. Jag var beredd att tacka för mig då han frågade ifall jag var en impulsiv tjej och inte hade något annat bättre för mig? jag undrade förstås vad han menade, och fick då svaret att de hade haft 2 avhoppare och att om jag ville och var sugen, så var en plats min, redan NU TILL HÖST/AUGUSTI:O! Jag blev alldeles svettig och kände hur hjärtat började bulta, antar att det var för de insåg hur nära jag avr målet ännu en gång? Jag svarade att jag behövde lite betänketid med tanke på mina jobb och min lägenhet. Han svarade att de var okej men att han behövde svar snarast. Jag var som en zombie i flera dagar och visste inte vad jag skulle ta mig till? Jag ställde frågan om och om igen fast det egentligen hela tiden var en självklarhet.....SKA JAG??? Jag fick nästan samma gensvar av alla, och det var ju att jag självklart inte skulle tveka, utan åka, man vet aldrig när livet tar slut, och jag är ung, men de fanns ändå små tvivel inom mig. Men sen kom den dag då jag med mycket push ifrån mina vänner och bl a pappa som jag satte ner näven och tänkte nee, faan, jag åker, jag drar, jag kör bara, ja gör det JAG VILL! Och så blev det. Allt gick väldigt fort, under denna vecka har jag meddelat båda mina jobb om situationen och jag har fyllt i ansökan, antagnings brev, csn papper, ja you name it haha. Har fixat så att en person hyr min lägenhet, ja allt är i princip klart. Pengar till flygbiljett är inge problem då jag sparat sen jag kommit hem. Likaså alla vaccin som kostar, de är redan alla tagna sen min förra resa och håller i 30 år framåt.
Kursen ser ut så att jag kommer att börja plugga på S:t Sgfrids folkhögskola i Växjö den 15:e Augusti, om ca lite mindre än en månad. Jag kommer att bo på deras internat och plugga dessa ämnen:
1. Swahili
2. Methods for Project Writing
3. Empowerment
4. Enviroment
5. African History
6. Developing Aid
Om ni vill veta mer så kan ni gå in på direktlänken till kursen här http://www.sigfrid.se/1/1.0.1.0/107/1/
Efter att jag pluggat en månad i växjö så reser våran grupp på 12 studenter ner till Tanzania. Vi ska inte till Moshi där jag var sist, utan vi ska till staden Lushoto som är belägen uppe i Usambara Mountains. Det är ca 4 timmars avstånd emellan städerna. Lushoto tillhör Tanga region och det kommer att vara annorlunda där ifrån Moshi. Dels kommer det att vara kallare, och jag tror även det kommer att vara lite mer primitivt och liksom "bushight", eftersom det är uppe i bergen.
Vi kommer i Lushoto att plugga 4 månader på Universitetet SEKUCo - Sebastian Kolowa University College. Ni hittar deras hemsida här: http://www.sekuco.org/ .
Där kommer jag att studera:
1. Mer Swahili
2. African History
3. Tanzanian Culture
4. Ecoturism and Enviroment.
Jag kommer även att ha en 6 veckors praktik som även kommer innefatta ett projektarbete. Man kan få chansen att tex arbeta på skola, barnhem, hem för barn med funktionshinder, blinda osv.
Skolan arbetar för att människor med funktionshinder ska ha mer rätt till utbildning och hjälp, och de är tex specialiserade inom handikappet Autism, vilket också är väldigt roligt då min lillasyster har diagnosen autism. Skolan ger blinda och döva chansen till utbildning, så några av eleverna på skolan har även dom funktionshinder. Efter mina 4 månader i Lushoto så har jag chansen till att stanna ytterligare tre veckor i Tanzania innan jag behöver åka hem till Sverige för att avsluta kursen i Januari med två veckors redovisningsarbete + avslutning. Då tänker jag utan tvivel ta bussen till Moshi till min afrikanska familj och mina vänner där och umgås med dom under jul och nyår om det går för sig för dom:). Självklart tänker jag även hälsa på Melki och Sarah och alla underbara barn på Shining Star och se hur allt arbete har fortsattit gå för dom. Och även se hur det har fungerat för Armstrong i hans nya skola tack vare Malin och mig och våra familjer.
Det hela känns så underbart och det ska bli så mäktigt att få sätta min fot i den röda jorden igen, och bara inandas lugnet, HAKUNA MATATA!!! De är precis vad jag behöver efter 7 månader hemma i detta stress och tids beroende land, och denna ja vad ska man kalla det.........fängelsestad! Gud känner hur tårarna är påväg och hur hjärtat pulserar, men aa allt känns så rätt,dock skjuter jag inte under mattan att jag är sjukt stressad.Det är mindre än en månad kvar och jag har mycket att fixa. Dessutom försvinner en vecka då jag ska på Uppsalareggaefestival, blir mitt 5:e år och kan inte kännas bättre:). Sen så måste ju lägenheten städas och rensas lite även om hon som ska hyra den ska hyra den möblerad. Sen har man ju några jobb dagar kvar också. Och en kryssning nästa vecka med familjen, med andra ord full rulle bulle haha. Men jag ska försöka skriva och lägga upp bilder här så mycket jag kan precis som förra gången:). Finns ju dock fortfarande en del bilder som inte kommit upp än hehe. Gud jag har skrivit så mycket så mycket om gud vet vad egentligen, tror jag fått ner de viktigaste men är faktist inte helt säker. Ni som känner mig vet hur jag babblar och babblar och aldrig kommer fram till sak;) haha. Försökte iallafall få tag på alla där nere idag, men utan framgång, så de fcik bli lite mail och sms istället, ska ringa alla imorn igen och se:) Men snart har nog nyheten även nått Moshi, att
Caitlin Joanna Ruston is on her way back!!! Blir ett kärt återseende vill jag lova, och oj vad de ska bli spännande med ännu ett äventyr:) Men även mycket mycket hårt arbete, får jag inte glömma bort, jag som inte haft rumpan vid en skolbänk på väldigt länge.
|
|
|
Tack till alla er som orkat läsa detta inlägg :D Ni är tappra haha;) |
|
|
