Life can be so unfair!
Gud vad jag behover skriva av mig idag. Jag har varit nara tararna manga ganger. Denna gang bade gladje tarar och sorg tarar. Jag borjar kanna mig sa hemma har nu, jag kan inte ens forestalla mig att aka harifran, och bara lamna alla som jag byggt upp en sa fin familj och gemenskap med.
Jag och Sarah satt och pratatde lange idag medans vi rattade barnens bocker. Hon sa att hon verkligen kommer att sakna mig och mitt stora hjarta. Att jag ar en san snall och hjalpsam manniska och att jag kommer ga langt.
Hon sa att hon kommer att grata massor nar jag och Malin maste lamna henne, skolan och barnen. Jag kande att tararna var nara flera ganger nar hon satt ochberattade sina kanslor. Hon ar verkligen sa tacksam for varan hjalp, och varje dag sager hon att hon lar sig massor ifran oss. Dock forstar jag inte riktigt vad det ar hon lar sig haha, hon ar ju utbildad larare, och inte vi. Men hon alskar verkligen oss av hela sitt hjarta. Hon skojade och sa snalla stanna, gift dig med en tanzanian, dom skulle sta i ko. Du ar en stark, vacker godhjartad mzungo och du har pengar hahahahaha. Men sen skratta hon och sa nej nej jag forstar du ar for ung. Du vill resa och leva livet. Hon har redan hort mig dra den historien sa manga ganger hehe.
Men jag har lovat henne att jag ska komma tillbaka sa fort jag kan, tillsammans med nagra vanner:) Sa ni som vill, typ reselustna Jessie:) bara att hanka pa:) Min familj har ar ju liksom min FAMILJ nu, sa jag och min familj och mina vanner ar valkommna nar vi vill:)
Sarah berattade ocksa att Armstrong, hennes jatte allvarliga blyga son som knappt aldrig pratar med en eller ler hade fragat henne, hur lange ska teacher cate och teacher Malin stanna? Blev valdigt rord. Aven manga av barnens syskon och foraldrar halsar glatt pa en nar man moter dem vid gaten. Igar visade jag bilder pa Samuel for hans mamma eller om det var syster? Hon skrattade massor.
Jag kommer sakna allt detta skrattande, jag skrattar sa jag far magont varje dag. hemma i Sverige skrattar man mest till interna typ skamt, handelser eller filmer, men har ouuuf man kan skratta at allt. Alla manniskor ar sa glada och gestikulerar med hela kroppen nar de vill visa nagot.
Melki kommer man ju ocksa sakna som tusan. Han precis som Tonny ar som en extra overbeskyddande bror/pappa. Han typ aah ni borde inte ga pa klubbarna, mannen kan rana er osv osv. Alla vill ha en del av er, och jag ar radd om er haha. han vill ta med oss och fiska nu ocksa, INTRESSANT JAG FISKA I AFRIKA? tror du pappa skulle do av skratt hahaha. Well vad gor man inte for dom, allt med Melki ar ett aventyr, finns inte en mindre oradd manniska, han ar crazy. Hans van ar sa himla skruttig men sa harlig att aka omkring i, medans man lyssnar pa grym reggae musik, sen kollar man ut och bara ler och vinkar at alla kvinnor som bar deras frukter pa huvudet insvepta i vackra tyger.
Det ar allt det har som far mig till gladje tarar. Nar jag vandrar omkring har i mitt omrade soweto och bara ser alla manniskor. Nu dessa dagar nar jag har vari sjalv, sa har jag haft min afrika spellista i oronen och lyssnat pa waka waka, hela distant relatives albummet osv. Och idag insag jag verkligen att jag natt mitt mal!!!!
Jag ar i Afrika ochjag alskar det<3 Det ar en del av mig nu, alla manniskor kanner igen mig, de vinkar, vissa barn ger en en gimmie five nar man passerar varann, och idag stannade en aldre dam med ris pa huvudet. Jag sa shikamo till henne, det ar sa man halsar pa aldre har, jag sag att hennes lappar rorde sig, sa tog ut horlurarna, och hon svarade, sen hade vi faktist en liten konversation pa typ fem meningar pa bara swahili, da kande jag mig grym nar hon skrattade och slog mig pa axeln och sa ehhh very very good madame hahaha, sen fraga hon om mitt namn och var jag bodde, och nar jag gick horde jag hur hon sa god bless you, ja menar hur gulligt var inte de?Sa idag har verkligen varit en av mina BASTA dagar hitills, jag bara kande JOY, REN gladje, men sen nar man kommer narmare stan och nar man gar igenom och ser alla stackars forsaljare i trasiga klader sitta pa gatan tanker man why? Why is life so unfair? Varfor straffas dessa manniskor? anda ler dom at mig och vinkar, med deras tandlosa leenden. Hemma i Sverige funderar jag ofta pa varfor just min syster blev autistisk? och varfor inte jag? Livet kan verkligen vara sa orattvisst, men nu inser jag ocksa nar folk som sarah sager att jag ar bra, hur grym jag faktist ar pa vissa saker. Mitt sjalvfortroende var verkligen i botten innan jag akte hit, men nu har jag sett mycket, blivit starkare och lart mig att bita ihop, och jag forsoker fortfarande lara mig att ta emot berom, aven om de e svart. malin har sagt till mig att jag maste ta emot komplimangerna, haha. Hon ar sa grym pa de sattet Malin, hon ar verkligen hardhudad och tar inge skit liksom. Jag kommer att lara mig mycket ifran bade henne och Victoria ocksa:)
Jag kanner mig sa levande har, har aldrig kant mig sa levande och uppskattad hemnma i Sverige. Alltid har det varit nagonting fel, typ caitlin lyssnar inte, Caitlin tar for mycket plats osv osv. Manga larare har tryckt ner mig pa min vag, och aven manga andra manniskor. Men de finns ocksa de larare och saklart familj och vanner som stottat mig:) Hursomhelst sa vet jag att detta ar mitt kall, och detta ska jag gora igen igen och igen, jag vill jobba har i framtiden!
Over till barnen. Gud sa gulliga de har varit idag. Jag malade med nagra av dem tidigt imorse, forsoker lara dem att farglagga innanfor linjer. Efter att de hade malat gjorde jag lite matte och andra uppgifter at dem. det ar svart att veta vilka som kan vad? eftersom de inte har NAGRA system what so ever, vissa kan skriva meningar och vissa kan bara skriva siffror upp till fem haha. Men idag blev jag verkligen stolt over Calvin och Zainabu. Jag vet att de tva ar valdigt smarta, men att de ofta gloms bort och inte kan visa de. Zainabu ar ocksa en av de tjejer som gillar att koncentrera sig pa mycket runtomkring, precis som jag nar jag var liten haha. Darfor var det sa kul idag nar vi var i fem grupp nar hon kom fram och visade sitt PERFEKTA arbete. Jag blev chockad och Melki ocksa, inte visste jag att hon kunde skriva s fint:O Hon hade verkligen gjort arbetet noggrant. Jag gav henne en kram och en guldstjarna haha. Hon blev overlycklig, likasa Calvin aven om han ar valdigt blyg.
Nagot som var lite sma irriterande men samtidigt gulligt idag var att barnen bet av uddarna pa pennorna, sa att jag sedan skulle vassa dom at dom hahahahahaha, man typ ehh vaaa gor ni?? Snacka om busiga.
Sjong lilla snigel med stangd mun ocksa, och shit vilken hit de blev, trots att de inte fatta sangen. Dom skrek igen igen igen och forsokte gora likadant haha:) Jag filmade dem massor nar de gungade, och innan nagra av barnen skulle hem sa visade jag dem filmerna. Da var tillochmed Armstron (sarah och Melkis son) med, och aven han as garvade at filmerna och lilla snigel sangen. Sen fran ingenstans sager Sarah, Armstrong vill upptrada haha, och jag typ va? Blyga Armstrong, hon ba ja, sjung en sang. Sa sjong jag en lat vi kallar advokado och han dansade lite smatt for mig, sarah, deobrah och Zainabu, kanske ville han stila for de jamnarige flickorna va vet jag? haha Eller sa ville han for en gangs skukll fa lite uppmarksamhet.
En till gullig sak var igar nar Melki skulle lsa snovit och de sju dvargarna for dem:). han pekade och fragade vem ser ut som snovit, nagra av de sma barnen sag radda ut och pekade pa lilla Sarapia, sen pekade Nicole och Zainabu pa mig och sa teacher cate teacher cate och da borjade alla peka hahahaha, jag lik snovit??? well det var ju gulligt menat, for sota ar dom allihop. Jag ar sa radd ibland over att jag inte kommer att fa se vissa av dem igen:( Eftersom de betalar skolavgift manadsvis. Och varje manad ar det strul med betalningarna berattade Sarah. Och barnen som inte betalar far ju inte komma tyvarr, sa nu har jag inte sett Karren sen i fredags, och Nicole var inte dar idag. Och dom tva har ju verkligen karaktar, man saknar deras sma busiga leenden. Och det som ar sjukt ar att skolavgiften ar SA BILLIG i mina ogon. Det kostar dem femton tusen shilling i manaden, och tio tusen shilling ar femtio kronor sa femtontusen mate vara typ 75 kr, kan ni tanka er??? Sjuttiofem kronor i manaden, och de flesta av barnens foraldrar har inte rad, eftersom de har ett hem att skota ocksa. Sarah brukar vara lite sma snall och ge ut paminnelser, men efter ett tag gar det inte langre. Idag satt hon och skrev paminnelser som hon stamplade med en typ VIKTIG ruta! Sa himla sorgligt. Ska prata med Malin nar hon kommer om hon tycker att vi kan anvanda lite av vara pengar folk har skickat in till barnens skolavgifter, atminstonde en gang innan vi aker. Gor vi de nu, kanske de forvantar sig att vi ska gora de at alla deras barn varje manad. Vilket jag skulle om jag hade de pengarna:)
Well nu har jag skrivit lite val mycket kanske, och mer skulle jag kunna skriva haha:) Men just det haha, igar gick jag in i en utav mina favorit affarer har, den ags utav en typ rasta man som ar en GRYM konstnar tillsammans med hans mzungo wife. De saljer turist prylar, smycken men aven massa vackra tavlor, mest hans konstverk. Kvinnan ar ifran Wales, och nu har hon och jag borjat bekanta oss ratt mycket, eftersom jag ar i deras affar varje dag och tranar efter olika tavlor. Hon berattade att hon gifte sig pa Zanzibar nyligen med sin man, han heter typ Reagan tror ja? och de bor tydligen med i Soweto, sa vi utbytte nr, och nu i dagarna kanske vi ska motas upp pa Pamela for att ta oss en kall:) Olen har AR SA BILLIG OCH SA GOD mmmmm:D haha. Sa det kanns ju kul att man hela tiden skaffar sig lite nya kontakter. Jag kopte dessutom en av hans tavlor, men den var dock ganska dyr, sa antar att de var Mzungo price, men vanta bara, ska lara kanna dom lite battre sen kopa alla hans tavlor for african price hahaha:) Vill typ ha alla. Den jag kopte igar ar pa en gammal massaj kvinna som kysser ett spadbarn hon haller upp i luften, verkligen en vacker malning. Jag har blivit valdigt konst intresserad har nere haha.
Skratta inte ni som kanner mig, for det ar sant. Finns sa mycket vackert att se har runtomkring, och sa manga som saljer tavlor, sen sa malar ju Malin ocksa, och hon ar grym. Emn dag fick jag bara ur mig, jag kanske med borde borja mala? fast jag inte har talang. malin svarade att jag sjalvklart borde borja, och att alla har talang inom malning. Kan ju vara ratt skont att fa ut sina kanslor liksom:). Aja ska nog kopa migg ett stafli nar jag kommer hem:)
Kom pa en till rolig sak haha, att igar nar jag var pa chrisburger och bestallde tva sambosas och en dricka, sa gjorde jag det enbart pa swahili, och de satt tre norska kvinnor i mammas alder typ bakom mig. Jag tjuvlyssnade och horde att de hade bestigit kilimanjaro och nu firade de ihop me deras guide over en ol. Nar de sag mig tittade de pa mig lite forvanat, eftersom jag verkligen inte ser uut som de andra turisterna i deras ryggsackar haha. Och nar jag precis sagt bestallningen pa swahili sa en av kvinnorna till guiden is it hard to learn swahili? Innan han hann svara vande jag mig om och sa hej, ar ni norsker? de blev hur glada som helst och as garvade jaa, haha du med eller, eftersom jag sa de lite norskigt haha, ja svarade att jag var svensk och att de inte ar svart att lara sig swahili. De var mega impade och likasa guiden, sen fraga de mig va jag gjorde har, och hur lange jag skulle stanna. Sen gav jag dem lite tips om affarer och om detta internet cafe:) Kul kul haha, kan tanka mig att du pappa skulle tyckt denna situation var kul om du var med:)?
Har kommer lite bilder ifran dagen:)






Hahaha alskar den har bilden, Deobrah hon till vanster har verkligen sa mycket energi och ar riktigt rolig!

Linslusen herself, ser ut som att hon typ imiterar Steve Urkel nar han drar i sina hangslen och sager hi Lauraaa!!!

hahaha assa ni ser ju sjalva, vilken solstrale, hon ger en verkligen gladje!

Hahaha det har ar en av de sma killarna, han ar bara tva och ett halvt, och nar han sag hur alla skrattade at Debroah och Zainabu ville han inte vara samre sjalv, de blev lyckat da vi alla foll i SKRATT, ja menar kolla bilden!

Och sa den sista bilden for idag:) Det har var nar vi vantade pa de sista foraldrarna och nar jag sjong med stangd mun haha. Langst till hoger har vi Armstrong, Sarah och Melkis riktigt begavade men allvarlige son:). Sen har vi typ bastisarna Zainabu och Debroah. Zainabu den rakade ar en riktig skonhet. Nar hon sitter och tanker brukar jag studera hennes profil, hon skulle verkligen kunna bli en top model nar hon blir vuxen. Hon har sa tydliga drag, hennes kakben och hennes panna. Och hennes hy ska vi inte ens prata om. Den ar helt FELFRI! Som Tyra skulle sagt, baby smooth haha. alltid i top model tjatar hon ju om tjejerna som har vacker hy.
Gud assa, dessa barn kommer jag alltid att bara med mig i mitt hjarta. Jag ska precis som victoria framkalla bilder pa var och en, och pa baksidan ska jag skriva ett litet kort ord om varje. Onska dem ett lycka till, och att de garna far maila mig nar de blivit aldre i framtiden och beratta vad de sysslar med. En riktigt grym ide av Victoria I must say. Tycker inte ni? Well nu ar inlagget for langt, men det ar innehallet som ar det viktiga;)
Puss pa er:
BLESS<3
Hej Caitlin!
Jag blir både glad och ledsen när jag läser om barnen och deras livsvillkor. Man förstår inte hur bra man har det här, rent materiellt, åt andra sida har de sådan livsglädje därnere.
Skall be Dannie om ditt Tanzania nr så Ria kan kontakta dig. Du som är redan en van Tanzania kännare:-)
Kram Paola
Hej Caitlin! 1000 tack för vykortet!Jätteroligt att få. Det är helt makalöst vilket fantastiskt liv du lever nu Caitlin.Det verkar som om du "funnit din plats på jorden".Jag är imponerad av med vilken inlevelse och empati du berättar om ditt liv.Underbart att höra att du känner dig uppskattad och att du kommer till din rätt.Tänk att vara omgärdad av glädje och skratt. Du har rätt...i Sverige har vi nog närmare till allvar än till skratt.Barnen ser jätteglada ut och friska och är väldigt vackra. Ha det nu så jättebra Caitlin. Jag tänker ofta på dig och är glad för din skull att din dröm blivit verklighet. Kramar från Birgitta
Hej igen Caitlin. Som du kanske minns gjorde Ingvar FN-tjänstgöring i Kongo och lärde sig en del swahili.Han hade(jag har det kvar) ett häfte med en del ord och uttryck och där letade jag en gång när jag skulle namnge mina lamm.Jag hittade då ordet för vän ,rafiki, och Rafiki fick en av våra lammtackor heta.( Kondoo = får.)Smart av dig att försöka lära dig språket,det uppskattas garanterat av tanzanierna.Kram/Birgitta
Birgitta: Va kul att du laser min blogg, dar ser du att det inte var sa svart hehe:) Hoppas att allt ar bra med dig hemma i etuna?. Jag ahr verkligen funnit min plats pa jorden precis som du sager, och barnen ar underbara och jag alskar varenda en av dom. Det kommer bli tufft att lamna mitt andra hem nu, mitt alskade Afrika:)Ja tank att drommen har gatt i uppfyllelse:)Jag ar sa glad. Kul att faret hette rafiki haha. Jag kan en massa swahili nu:) KRAM!
Paola: Tro mig vi forstar verkligen inte hur bra vi har det. Men jag anatar att aven du fatt se mycket fattigsom i tex Chile. Sverige ar ett tryggt och bra stalle for barn, och jag ar glad att jag fatt vaxa upp och haft min barndom dar. Aven om jag gillar Afrika och sattet manniskorna ar pa har tusen ganger mer. Nar jag kommer hem finns det sa mycket som jag ska andra pa till de battre, eftersom jag nu inser hur bra jag har det:)Det ar bara att hon ringer:) Kram!