thoughtsofavolunteer

Hej allihopa:)

Idag kanner jag mig extra glad. Jag ar pa internet sjalv just nu, eftersom att Malin bestamde sig for att vara hemma och mala lite med hennes nya grejer Hailey fixade at henne i Arusha. Hailey och reagan ar ett par som ager affaren har brevid internet. De ar bada konstnarer och vet var man far tag pa alla bra saker inom malning, sa dar har Malin haft tur. Reagan ar en riktigt grym konstnar, har ju redan kopt en utav hans tavlor, och ar sugen pa tva till innan jag aker, men an sa lange far jag vanta och se.
Idag ar det riktigt riktigt varmt har i Moshi. Det blir varmare och varmare for varje dag som gar nu, och i December och Januari ar det tydligen riktigt varmt har, DET GILLAS!

Jag vet inte vad det ar, men jag kanner mig sa lycklig. All varme all gladje, alla manniskor som vinkar, all hjalpsamhet, vad ska jag ta mig till utan allt nar jag kommer hem? Jag kan inte ens forestalla mig mitt gamla liv langre. Sa mycket har jag forandrats. Tanken av att tex storhandla inne i en affar som Ica maxi skrammer mig, haha. Har ar jag van att handla mina grejer i en liten skjul affar, eller en liten supermarket.
Mest handlar jag ju hos Sias kiosk, varan granne. Dar brukar jag satta mig utanfor och prata lite med henne, eller sa brukar jag satta mig pa marken med barnen och studera dom, medans de leker med vad naturen har att ge. Inga barbie dockor sa langt ogat kan na. Det ar sa harlig atmosfar utanfor alla dessa butiker och salonger. Folk sitter och pratar, fikar, leker, alla ar united helt enkelt. Man kanner verkligen att man ar en del av folket, alla ar sa gastvanliga, och tar emot en med oppna armar. Och nar man tilltalar dem pa swahili ler dom sa att de ser ut som kinderna ska sprangas.
Alla dessa vackra leenden, alla dessa handslag, gamla manniskor som vill stanna och prata, tacka oss for att vi tar tiden att upptacka deras land, att vi hjalper dom till utveckling.
Nar man sager att man ar volontar blir man mott med en stor respekt. Speciellt utav aldre. En gang nar vi var ute pa Koolbar sa ville en man bjuda oss pa varsinn cider bara for att vi var volontarer. Han var inget fyllo ackel med onda avsikter, utan bara en valdigt generos man.
Alla manniskor runt omkring mig och Malin, sager att vi ar annorlunda. Att vi ar de trevligaste mzungosen de mott. Att vi verkligen har tagit till oss the real Africa, och att vi inte ar kalla, blyga och radda som manga andra. Och jag haller faktist med. Vi har hittat en grym balans. Vi ar inga naiva sma flickor som hakar pa vadsomhelst, och foljer med alla dessa forsaljare ochsavidare. Men vi ar heller inte radda for att testa pa nya saker. Blir vi bjudna pa mat hemma hos nagon, sa ater vi. Fragar nagon oss nagonting, forsoker vi finna svaret. Vi vill verkligen vara en del av folket, och det marker manniskorna har, darfor far vi ocksa en riktigt underbar vistelse har.
Som nu nyss, jag fragade Hosanna som jobbar har pa internet om man kan fa se hennes 10 manader gamla bebis nagon gang, eftersom vi nu blivit sa bra vanner. jag fragade om hon kunde ta med sig barnet. Hennes svar var att hon ville ha mitt nummer, sa att vi antingen kan komma till henne, eller hon till oss. Vilken gastvanlighet! Jag kan inte sluta bli impad av alla dessa starka manniskor. Som sliter for loner som 50-250 svenska kronor i manaden men anda lyckas skratta och le mycket mer an vad vi som tjanar tusentals. Jag antar att det ar for att de inte vet vad de missar. Ibland avundas jag dom. Sjalvklart ar jag glad over att jag levt ett tryggt ekonomiskt liv. Men jag har ocksa levt ett olyckligt och valdigt deprimerat liv emellanat.
Har lever man verkligen for stunden, och varenda lilla sma sak raknas.

Over till gardagen:)
Det blev riktigt lungt pa jobbet. Jag och Malin jobbade inte sa mycket med barnen, utan vi bestamde oss for att gora lite nya ovningar i de aldre barnens bocker.
Man kan verkligen se skillnader ifran det att vi kom. Sarah sager att manga av foraldrarna ringer och ar jatte tacksamma, och de vill traffa oss, mzungo anglarna som har starkt deras barns engelska. Nagot mer kul ar att manga av de blyga barnen har borjat oppna sig, de som knappt prata i borjan.
Melki sager att det beror pa varan starka karlek:). Alla barnen ar inte vana med att fa pussar, kramar och berom som de far utav oss. Nicoles mamma hade sagt att hon marker att Nicole har fatt battre sjalvfortroende, och att hon blivit valdigt charmerande haha. Jag och Malin kunde inte lata bli att flina lite nar vi horde battre sjalvfortroende...GAR DET? Den damen har vetat vad hon velat sen forsta stund. Hon ar ett riktigt charmtroll, och en framtida larare.
Efter jobbet gick jag hem, och stannade hos Sia for att kopa en lask, och dar satt som vanligt Nancy och resten utav grannbarnen och lekte. De lekte att de lagade Ugali (majsgrot). Hur gulliga som helst:)



Nancy Nancy Nancy, far jag ta med mig dig hem?:) Den har flickan kan jag bara titta pa i timmar, tror inte man kan hitta en mer vacker fotogenisk varelse. Jag ALSKAR den har bilden!



Och den andra underbara sota grannflickan som alltid slickar sig runt munnen haha, kommer aldrig ihag hennes svara namn. Har ser ni iallafall hur hon lagar Ugali. Nar jag sa chakula (vilket betyder mat) till dem och latsades smaka blev de alldeles till sig och borja skratta.
Tank att de leker med kapsyler och en gammal smorburk!



Ah jag vill bara ta upp dom i min famn och krama sonder dom, dom ar for underbara. Idag nar jag gick till stan stod de och gav sina getter vatten och nar de sag mig sa tappa de nastan vattnet nar de ville vinka:)



Ma dessa barn fa ett evigt langt och lyckligt liv<3



Jag maste kopa tusen ramar nar jag kommer hem. Ska rama in sa manga vackra bilder som dessa, och aven spendera tid med att pyssla till manga kollage.
(mamma om du ser detta, sa ar det de enda jag kan komma pa att jag onskar mig i julklapp:)



En bild sager mer an tusen ord!


Och sa over till fredagskvallen:). Det blev forst middag med familjen som vanligt, och efter det utgang for mig, Malin och Tonny. Jag ar sa glad over att vi gar ut och umgas varje helg, det behover man efter en vecka fylld utav arbete, tankar och funderingar. For sa mycket som min hjarna arbetar har, har den nog aldrig gjort tidigare. Och det ar nar man ar ute man aven traffar nytt folk, Tonnys vanner, och som man socialiserar sig och sa vidare.



Rasta puddingarna haha <3



Malin Aka Cleopatra!



The cheeetaaaah haha (ett intern skamt som min mamma Vicky garbar lika mycket at varje gang)

Tankte lagga upp nagra bilder fran i formiddags ocksa. Innan jag gick till stan sa var namligen jag och Malin hemma hos Sarah och Melki och fikade lite. Alskar de afrikanska chai teet:)
Armstrong satt och arbetade pa flitigt i sin skolbok som vi gjorti ordning at honom.



Hmm?? vad kan det vara for svar? haha



Lyckades knappa en riktigt bra bild pa annar sa blyga Armstrong:) Han ar verkligen lik sin pappa utseendemassigt, men som Sarah nar det kommer till personlighet.



Och varan underbara lilla Fiona som bara vaxer och vaxer, likasa hennes afro hihi. Hon ar pappa upp i dagen bade till utseendet och personligheten. Hon grater valdigt sallan och ahr alltid ett leende pa lapparan. Men idag grat hon faktist nar Malin och jag var tvugna att lamna over henne till mamma och ga hem haha.

jahapp, nu ar det dags for mig att kolla lite annat har pa internet, det ar ju Lordag ikvall, sa det lar bli utgang nagonstans, och pa Sondag ska jag kanske till kyrkan med Malin Sarah och Melki, om jag inte ska ta ut mitt loshar da? jag far se?. Men lar inte uppdatera forran Mandag eller Tisdag.
Ha det sa jatte bra alla mina lasare, trevlig Lordag och ta hand om er, And remember One love one heart<3


BLESS<3